Praktiska anvisningar

LURIPP är en studie som bygger på att varje terapeut som deltar genomför terapier med två metoder: Interpersonell psykoterapi ocj Relationell korttidsterapi. Vilken av de två metoderna som ska användas bestäms slumpmässigt. Syftet är att studien ska kunna ge svar på frågan om för vilka deprimerade patinter den ena eller den andra metoden passar bäst och att vi i svaret kan bortse från den effekt som kan finnas i att vissa terapeuter möjligen är skickligare än andra.

Här följer detaljerade beskrivningar av hur studien genomförs. Om Du är oklar i fråga om något kan Du vända Dig till Fredrik Falkenström eller Rolf Holmqvist.

1. Bedömning av patienter inför projektet

1.1. Rekrytering:

Informera på mottagningen att vi är intresserade av patienter mellan 17 och 65 års ålder som söker för depressiva besvär och där det är troligt att de uppfyller kriterierna för egentlig depression (detta kollar vi upp med SCID och man behöver därför inte vara säker i detta skede).

Utöver att patienten inte bör ha psykotisk problematik, hjärnskada eller svårt missbruk finns inga definitiva uteslutningskriterier, men på varje mottagning får man förstås använda sitt eget omdöme om man tror att det är realistiskt att en viss patient kommer att vara tillräckligt motiverad och kunna genomföra en psykoterapi.

Beskrivningen av projektet (”Information om forskningsprojekt om depressionsbehandling”) kan ges till patienten i samband med rekryteringen så att han/hon får något att ta ställning till.

1.2. Kallelse av patient:

Patienten kallas till intervjuaren och med kallelsen skickas screening för SCID-II personlighetsformulär som patienten uppmanas fylla i och skicka in i förväg.

1.3. Första intervjun:

Först berättar intervjuaren om projektet och delar ut beskrivningen ”Information om forskningsprojekt om depressionsbehandling”. Därefter skriver patienten under ”Överenskommelse om deltagande i forskningsprojekt om depressionsbehandling”.

Vid första mötet genomförs först SCID-I modul A (förstämningsepisoder), D (förstämningssyndrom) och F (ångestsyndrom). Övriga delar av SCID-I görs inte.

Om patienten inte uppfyller kriterierna för egentlig depression avbryts intervjun och patienten meddelas att han/hon inte ska delta i projektet utan kommer istället att erbjudas sedvanlig vård på mottagningen.

Om patienten uppfyller kriterierna för egentlig depression går intervjuaren vidare med Hamilton Depression Rating Scale för att bedöma djup och grad av depression. Det är lämpligast att ta HDRS direkt efter genomgången av depressionskriterierna, för att efter detta gå över till SCID-I ångestsyndrom och slutligen SCID-II utifrån det i förväg ifyllda personlighetsformuläret.

OBS! Efter Hamilton-intervjun räknar ni ihop poängen på de första 17 frågorna. Om patienten har färre än 18 poäng avbryts intervjun på samma sätt som om han/hon inte uppfyller kriterierna för Egentlig Depression, och erbjuds sedvanlig behandling på mottagningen.

Generellt tycker vi att det är rimligt att patienten får möjlighet att höra och diskutera sin(a) diagnos(er). Om och hur detta görs är upp till varje intervjuare.

Intervjuaren lämnar ut formulären Hur mår du? V1, dvs den längsta versionen där Aktuell livssituation, bakgrund, tidigare erfarenheter av psykoterapi samt ett antal självrapportformulär finns med. Patienten fyller i dessa formulär hemma och tar med till intervjuaren vid andra intervjutillfället.

1.4. Andra intervjun:

Hur långt efter första intervjun den andra görs spelar ingen större roll, utan kan bestämmas utifrån patientens och intervjuarens möjligheter. Vid andra intervjun genomförs Adult Attachment Interview och Intervju om depressiva symptom.

2. Psykoterapin

2.1. Terapeuten meddelas av intervjuaren så snart diagnosen egentlig depression är fastställd. Terapeuten tar då kontakt med Fredrik Falkenström per mail eller telefon (se nedan) om vilken terapi som ska bedrivas.

OBS! Terapeuten bör inte berätta för intervjuaren vilken terapiform som bedrivs med den enskilde patienten, eftersom intervjuaren efter avslutad terapi bör göra sina bedömningar utan vetskap om vilken terapi patienten har gått i.

2.2. Före varje session delar terapeuten ut formuläret Hur känns det just nu som innehåller depressionsenkäten PHQ-9, terapialliansformuläret WAI-12 och känsloorden. Depressionsenkäten fylls i före sessionen, alliansformuläret och känsloorden direkt efteråt. Dessutom fyller terapeuten själv i motsvarande formulär Hur känns det just nu terapeutversionen direkt efter varje session.

2.3. Session åtta:

A. Direkt efter session åtta genomför terapeuten Intervju om depressiva symptom (samma som intervjuaren gör i anslutning till AAI före och efter terapin). Detta går till på så vis att när sessionen är slut låter terapeuten kameran stå på. Terapeuten informerar patienten att terapisessionen är slut men att patienten behöver svara på några frågor för forskningens skull, och att kameran därför fortsätter vara på en stund. Terapeuten säger också att patienten kan behöva säga saker som terapeuten redan vet, för inspelningens skull. Sedan går terapeuten igenom Intervju om depressiva symptom, och låter patienten prata fritt kring frågorna en stund. Om patienten inte längre är deprimerad ställer terapeuten frågorna i imperfekt (t.ex. ”Varför tror du att du var deprimerad?”).

B. Efter session åtta delar terapeuten också ut formuläret Hur mår du? V2, som patienten fyller i efter att kameran har slagits av.

2.4. Vid avslutningen av terapin delar terapeuten ut formuläret Hur mår du? V3. Terapeuten bör försöka se till att detta formulär lämnas in ifyllt till antingen terapeuten eller intervjuaren.

2.5. Terapeuten meddelar intervjuaren att patienten är klar med sin terapi och att det är dags för nästa intervjuomgång.

3. Bedömning efter avslutad terapi

3.1. Intervjuaren bestämmer tid med patienten för intervju. Liksom vid första intervjuomgången skickas personlighetsformuläret till SCID-II ut i förväg och det är önskvärt att patienten skickar tillbaka det till intervjuaren innan första intervjutillfället.

3.2. Båda intervjuerna går till på exakt samma sätt som innan terapin, men inga fler formulär delas ut.

4. Bedömning vid ettårsuppföljning:

Terapeuten meddelar intervjuaren när det är dags för ettårsuppföljningen. Terapeuten kan få hjälp att hålla reda på detta av mig (meddela mig i så fall). Vid ettårsuppföljningen görs inte AAI, endast SCID-I (samma delar som tidigare) och SCID-II.

OBS! När intervjuaren har gått igenom kriterierna för Egentlig Depressionsepisod i SCID-I modul A, vill vi även att intervjuaren undersöker om patienten har haft någon period av återfall med kliniskt signifikanta depressionssymptom under perioden från avslutningen av terapin fram till uppföljningstillfället.

Dessutom fyller patienten i formuläret ”Hur mår du? V4”, helst innan eller direkt efter intervjun eftersom det ökar chansen att få in formuläret.

5. Tvåårsuppföljning: Vid tvåårsuppföljningen görs både SCID I + II samt AAI, och formuläret ”Hur mår du? V4” används igen på samma sätt som vid ettårsuppföljningen.

6. Allmänna synpunkter:

– Alla sessioner, inklusive de diagnostiska intervjuerna och AAI-intervjuerna, videofilmas

– Det är viktigt att försöka få in en rutin för ifyllandet av formulären, så att patienten sätter av några minuter före och efter varje samtal till att fylla i dessa.

– Formulären ges ut av terapeuten tillsammans med ett kuvert, som patienten efter ifyllandet lägger formulären i, klistrar igen och lämnar över.

– Terapeuten bör informera patienten i god tid om att sätta av extra tid efter åttonde sessionen, eftersom det är fler formulär som ska fyllas i då.

– Patienter som vill avsluta innan session sexton tillfrågas om de kan tänka sig att komma tillbaka vid den tidpunkt den sextonde sessionen skulle ha inträffat för att bli intervjuade och fylla i formulär.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s