Uppsatser

LURIPPs primära syfte är att jämföra effekterna av Relationell korttidsterapi och Interpersonell terapi mot depression. Vi har inte börjat räkna på svaren på denna fråga än eftersom vi fortfarande har alldeles för få terapier i studien.

Ett annat syfte är att förstå processer i terapierna som kan ha betydelse för resultatet. Där har vi nu ett antal studier som ger intressanta resultat. Det är i allmänhet arbeten som gjorts av studerande som uppsatser, antingen på psykologprogrammet eller på psykoterapeutprogrammet. Några av dessa uppsatser presenterar vi på den här sidan och här finns även länkar till dem.

I.

Sambandet mellan observatörsskattade affekter i terapisamtal och terapeutens och klientens skattningar av processen i psykoterapi med deprimerade klienter.

Marie Ljungman och Anders Pilemalm

Sammanfattning:

Under senare år har intresset för affekter i psykoterapi ökat. I denna studie skattas affekter hos deprimerade klienter i Brief Relational Therapy (BRT) och affektskattningarnas samband med allians- och processmått samt ytfall undersöks. Det instrument som använts är en modifierad version av Client Emotional Arousal Scale -III (CEAS).  Studien visar att instrumentet har god interbedömarreliabilitet och rimlig konvergent och diskriminant validitet. Både affektintensitet och förekomst av kategoriaffekter skattas. Detta jämförs med utfall mätt med Patient Health Questionnaire -9 (PHQ-9)  samt självskattningar med Working Alliance Inventory-12 (WAI-12) och Känsloord (Feeling Checklist, FC) gjorda av både terapeut och klient. Några signifikanta korrelationer finns inte mellan utfall och affektintensitet eller frekvens av enskilda kategoriaffekter. Det finns en signifikant måttlig negativ korrelation mellan affektintensitet och terapeutens alliansskattningar. När det gäller samband mellan affektintensitet och Känsloord finns inget signifikant samband för hela skalan, däremot för klientens skattningar av delskalorna Distans och Ofri. Det finns genomgående starka signifikanta samband vad gäller affekterna sorg och glädje. Glädje korrelerar positivt med hela terapeutens och delar av klientens alliansskattningar. Sorg korrelerar negativt med samtliga alliansskattningar. Vad gäller sambanden mellan sorg, glädje och Känsloord, framträder ett mönster där sorg väckte negativa reaktioner och glädje väckte positiva reaktioner. Det kan tyckas anmärkningsvärt att terapeuten skattar alliansen lägre när klienten visar starka affekter, i synnerhet sorg. Särskilt i BRT där fokus ligger på allians och känslomässig närvaro. Kanske kan detta förstås utifrån att det är deprimerade klienter och att starka affekter kan tolkas som att klienten är fast i sina depressiva symtom. Det är också anmärkningsvärt att alliansen tycks vara så pass känslig för klientens visade affekter, vilket möjligtvis komplicerar synen på förhållandet mellan allians och terapiutfall.

En länk till hela uppsatsen finns här Maries och Anders om affekter

II

Pilot study of Psychotherapist Adherence to Interpersonal Psychotherapy and brief Relational Therapy in a Crossed-Therapist Design

Lisa Beijnoff, Sara Börjesson, Suzanne Gieser, Eva Eriksson, Fredrik Falkenström & Rolf Holmqvist

The study aimed to develop and evaluate a rating scale for measuring therapist
adherence to interpersonal psychotherapy (IPT) and brief relational therapy (BRT)
in the early phase of the Linköping University Relational and Interpersonal
Psychotherapy Project (LURIPP). Because the study was designed with all
therapists conducting treatments in both conditions (a “crossed-therapists”
design), adherence monitoring is especially important given the risk of “contamination”
between treatments. The rating scale includes subscales from existing scales, plus
an additional scale that was created for the purpose of differentiating IPT and
BRT. Four videotaped psychotherapy sessions from each of 15 therapies were
rated independently by at least two raters. The psychometric properties of the
instrument were good. Results show that the new scale constructed to
differentiate between these particular treatments did so, in expected
directions, but that the original IPT and BRT scales did not, after controlling
for therapist effects. None of the treatments seemed to use any cognitive
behavioral interventions, and both scored equally on the use of common factors.
Although statistical power in this study was low, we tentatively conclude that
these two treatments differ mainly in the use of relational process-oriented
interventions typical of BRT but not as common in IPT.

Detta är ett manuskript som vi har skickat in och hoppas få publicerat i en tidskrift. Det bygger på två uppsatser: Lisa Beijnoffs och Sara Börjessons psykologexamensuppsats Gör terapeuten det hon ska? – terapeutenas fölsamhet till IPT och BRT i en behandlingsstudie för depression

Saras och Lisas uppsats

och

Suzanne Giesers och Eva Erikssons psykoterapeutexamensuppsats En studie i följsamhet Eva Eriksson och Suzanne Gieser.

III

Ytterligare en uppsats som har blivit en artikel är Caroline Elfors och Anna-Karin Söderbergs psykologexamensuppsats Emotional Availability in Psychotherapy – The usability and validity of emotional Availability Scales for Assessment of the Therapeutic Relationship. Den kommer i omarbetad form att publiceras i tidskriften Psychotherapy Research inom kort. Här är länken till manuskriptet.

 EAS-T text och tabeller.

Och här är sammanfattningen:

The aim of this study was to assess whether a modified version of the Emotional Availability Scales (EAS), created to assess interaction quality between parents and children, could be applied to psychotherapy sessions and whether emotional availability (EA), as assessed by the modified EAS-T, was associated with client- and therapist-rated working alliance. EAS-T was used to assess 42 sessions from 16 therapies. The therapies came from the LURIPP project, comparing IPT with BRT for depressed clients. The results showed that sessions could be reliably rated with EAS-T. Most rating scales had acceptable variance. The client’s perception of task alliance was associated with several of the EA subscales (sensitivity, nonhostility, responsiveness) assessed over therapies, whereas the perception of bond was associated with Structure on EAS.

IV

Även Annlouise Gadd och Karin Rulander skrev sin psykoterapeutexamensuppsats om använding av EAS på LURIPP-samtal. Sammanfattningen finns här:

Huvudsyftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i psykoterapi skulle kunna mätas med hjälp av skattningsinstrumentet Emotional Availability Scales (EAS). Författarna utbildade sig i EAS, modifierade instrumentet samt benämnde det EAS-T (Emotional Availability Scales- Therapy). Därefter skattades 25 episoder tagna ur 16 videoinspelade sessioner vilka ingår i forskningsprojektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project). Resultatet visade att en hög interbedömarreliabilitet uppnåddes samt att en varians förelåg, vilket gav stöd åt instrumentets användbarhet. Samtliga episoder som skattades med EAS-T hade i en annan pågående studie skattats med allianskattnings-instrumentet Working Alliance Inventory-observatörsskattning (WAI-OS). Ett andra syfte i studien var att undersöka instrumentets validitet och resultaten från skattningar av EAS-T korrelerades med resultaten från WAI-OS, för att genom jämförelse med en skattningsskala med beprövad validitet undersöka concurrent validity. Resultatet av jämförelser mellan EAS-T och WAI-OS visade ett svagt, men endast i en aspekt signifikant samband. Detta kan ha varit påverkat av att olika förutsättningar gavs vid skattningarna men också ge stöd för att EAS-T mäter andra relationsaspekter eller delar av allians än WAI-OS. I syfte att tydliggöra hur skattningar har operationaliserats samt för att exemplifiera vilka överväganden skattarna hade att göra, illustrerades EAS-T med tre fallbeskrivningar. I framtida studier vore det angeläget att undersöka instrumentets användbarhet under andra förutsättningar än vid denna studie så som vid skattningar ur episoder från flera terapiformer, med andra patientkategorier eller där skattarna har en annan teoretisk och metodologisk bakgrund. Ytterligare en intressant fråga gäller huruvida EAS-T kan vara användbart vid utfallsstudier inom psykoterapiforskning.

 Länken till hela uppsatsen finns här: Gadd-Rulander

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s